Ont i magen mest varje dag. Ditt namn är det sista jag vill höra men det namn som hörs mest. Jag hatar att du tar upp större delen av min vakna tid...jag hatar att du nästlat in dig i mina drömmar. Jag är precis på gränsen till ytterligare ett sammanbrott. Och allt bara för att du sladdat in i mitt liv. Kommer aldrig bli av med dig heller...inte on jag vill finnas i hans liv. Fan vad jag hatar det här

Lite distans tack! Jag behöver fan lugn och ro någon gång. Jag behöver få reda ut mina egna känslor, är det någonsin någon som frågar hur jag mår? Hur jag överhuvudtaget, orkar med att kliva upp ur sängen? Från ert håll är det bara klagomål. Om diverse skitsaker, try walking in my fucking shoes for a while. Believe me, you couldn't handle it!

Känner mig fruktansvärt otacksam för allt det fina jag faktiskt har. Men jag vill så gärna ha det här barnet med min sambo. Jag har två fina barn sedan innan och min sambo blev pappa för en tid sedan. Är väl en avundsjuka gentemot honom och hans ex barn också. Jobbigt att se henne och vara nära henne. Jag avskyr den här situationen som jag satt mig i och jag önskar att vi hade väntat ett tag med vår relation. Ibland hatar jag dig för att du kommit in i mitt liv

Skriver här för första gången..har så mycket tankar som behöver komma ut men som kanske inte behöver läsas av vissa. Känner mig så fruktansvärt avundsjuk på min syster. Hon har precis upptäckt att hon är gravid, en graviditet som inte alls lämpar sig nu. Länge var abort det enda alternativet men så har hon ångrat sig och ska nu behålla det. Hon har inget jobb och ingen kille. Pappan vill inte behålla barnet. Nu till varför avundsjuka, jag och min fina sambo försöker bli med barn...men det vill sig inte riktigt. Idag kom mensen igen, så trist att det inte verkar funka för oss.